Känslomässig tävlingshelg

Efter jobb på fredagen packade jag och Felicia in bilen för att bege oss nedåt till Skåne. Gåsahoppet - en av Sveriges största agilitytävlingar med många internationella så som nationella ekipage stod för dörren. Yim har känts väldigt bra de senaste träningarna, så jag var mer än förväntansfull.

Vi kör i lugnt på motorvägen och hade kommit lite över 1h på vår resa innan det bara smäller till. Det dönar och brakar bak på bilen och vi är tvungna att göra ett akut stopp i vägrenen. Går ur bilen och ser att hela högra bakdäcket exploderat. Hur och varför det här hände är fortfarande oklart. Men på motorvägen, under tiden bilarna tjuter förbi i 120km/h, får vi helt enkelt byta till reservdäcket. Får plocka ut hundar och bur ur bagaget och placera dom i framsätet under tiden vi gör allt i vår makt för att ta oss säkert därifrån.

Och nej, att göra ett sådant här däckbyte i mörker, på en bil jag inte känner, med enbart mobilen som ljus är inte roligt. Var totalt sönderstressad inombords även om jag försökte bita ihop och försöka göra allt ordentligt. Efter mycket om och men, samt ett skuret finger senare, kom vi iväg. Vi rullade försiktigt ned till Malmö och anlände flera timmar senare än förväntat för att försöka få oss någon timmes sömn för natten.

Hotellrummet var långt över förväntan, fräscht och precis lagom för 2 med två hundar i sällskap. Men man hann knappt lägga huvudet på kudden innan vi skulle upp igen. Hela min kropp brände och den taggade känslan var totalt borta. Allt min kropp skrek efter var att få vila ut.

Yim kändes också trött, kanske kände han av min energi. Huvudet kändes som om det blivit påbackat av en lastbil, armarna stela av allt från däckbytet dagen innan, medan min gamla whiplashskada spökade.

För att sammanfatta mina 4 lopp så är jag hyfsat nöjd, med tanke på att förutsättningarna inte var goda. Vårat första agilitylopp diskade vi oss på då Yim sprang förbi den något dolda tunnelingången. Något jag redan dagen innan nämnt att Yim behöver träna på. I övrigt var det ett bra lopp som kändes riktigt stabilt, det var enbart 10 felfria ekipage av ungefär 140 starter. Så det talar sitt eget språk.

Av 4 lopp lyckades vi vara felfria på 1 av dessa. (även det enda som vi inte fick med på film...) Vi fick därmed även med oss hem ännu en SM pinne. Tyvärr i fel klass, men man får såklart glädja sig åt det lilla. Glad är jag att vi i alla fall fick med oss något resultat hem med tanke på den väldigt turbulenta resan.

Yim har varit duktig men kändes, särkilt på söndagen, något trött. Kanske för att det är även den känsla jag själv haft för mig själv också. Jag har inte orkat springa ordentligt och använt på tok för mycket bakombyten. Något som är ett stort nejnej för Yim egentligen - han har redan sin fart emot sig i de högre klasserna och jag kan inte hålla på att köra meshandling.

Tittar på loppen från helgen och är rätt besviken på mig själv ur ett handlingsperspektiv. Jag vet att jag hade värk i hela kroppen, men någonstans önskade jag att jag var mentalt starkare än så. Jag vill alltid kunna prestera och åtminstone vara lika duktig som min hund. Och hoppas jag känner mig bättre till landslagsuttagningen som är senare nästa månad.

Sedan finns det förstås många bra delar också att plocka med sig från helgen. Jag älskar att hitta saker vi behöver träna på.

- Dolda tunnelingångar i fart, Yim har svårt att samla kroppen själv om jag fortsätter springa.

- Kontaktfält balansbom, något vi bara tränat en enda gång i år speglar verkligen hur han hanterat hindret på tävling. Allt "finlir" är enbart färskvara träningsmässigt. Och när balansbommen varit undanstoppad hela vintern har vi enbart hunnit träna på den 1 gång i år. Han har "smugit" ned till kontaktfälten vilket jag verkligen ogillar. Sådant har vi inte tid med helt enkelt...

Ett extra plus från helgen är att han dock tagit alla sina A-hinder på ett bra sätt. Vilket glädjer mig väldigt mycket då det var vår akilleshäl förra året.

Nu tar vi paus fram till landslagsuttagningen i April. Vi ska ladda batterierna och fokusera på att träna och stärka oss båda. Jag ska bland annat försöka få ordning min kropp igen som bestämt sig för att lägga ned. Får inte glömma att även jag som handler måste hålla.