Nog visst finns det änglar

För 1 vecka sedan satt jag hemma i soffan vid den här tiden, stirrande ned på mobilen i försök att tänka på annat. Men mina tankar for gång på gång vid den där scenen, scenen som tycktes vilja gå på repeat. En bild så hjärteskärande hos veterinären, tårar som inte ville ta slut och en insikt att jag precis hade sagt adjö till min kära vän som jag haft i så många år för sista gången.

Igår möttes jag av ett fantastiskt litet meddelande. Det blir WAO uttag för oss i Januari! (och vi ska verkligen göra vårat bästa för att prestera och ha kul!) Detta trots min olycka att min bils växellåda mitt i detta kaos valde att få problem och jag inte trodde jag skulle ha råd att åka ned på grund av reprationskostnaderna. För mig betydde detta meddelande verkligen otroligt mycket, vartenda ord träffade rätt in i själen. Sådana personer är otroligt unika i denna rätt så upp och nedvända värld.

Jag vet inte vad jag förtjänat för att få så mycket uppskattning de senaste två dagarna. Människor har visat sina finaste sidor och jag vet inte riktigt hur jag ska visa min uppskattning på bästa sätt. Idag var jag och mamma och handlade, och under vår lunch ute tillsammans får jag ett paket i handen. Jag tror förstås att det först är en tidig julklapp, men det var det tydligen inte. Öppnar den och ser att det är en av de finaste presterna jag hade kunnat få. Ett armband med en fin berlock med namnet "Viggo" ingraverat. Jag var nära på att brista ut i gråt mitt bland alla folk då jag blev så rörd.

Det bor änglar även på jorden.